På den här sidan sammanfattar vi de viktigaste lagarna och reglerna som omgärdar ett dödsfall och en begravning.
Begravningsverksamheten i Sverige är ett offentligt åtagande. Verksamheten är indelad i geografiska förvaltningsområden. Inom varje förvaltningsområde finns en huvudman för begravningsverksamheten.
Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter är huvudmän för begravningsverksamheten i landet med undantag Stockholms och Tranås kommuner, där det är kommunerna som är huvudmän.
Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en obligatorisk begravningsavgift via sin skattsedel. Detta gäller oavsett trosuppfattning och är en avgift som skall täcka en del av de kostnader som uppkommer i samband med ett dödsfall.
I Begravningsavgiften ingår:
De här tjänsterna ska även tillhandahållas utan kostnad i annan församling än där du är folkbokförd.
Alla medlemmar i Svenska kyrkan betalar kyrkoavgift. I denna ingår begravningsavgiften som alla personer som är folk- bokförda i Sverige betalar. Avgiftens storlek beror på vilken inkomst man har.
I Kyrkoavgiften ingår:
De här tjänsterna ska även tillhandahållas utan kostnad i annan församling än där du är folkbokförd.
Utöver Svenska kyrkan har 17 registrerade trossamfund fått regeringsbeslut på att de får ta in sina medlemsavgifter ”via skattsedeln”:
För dem som inte tillhör Svenska kyrkan har länsstyrelsen i varje län och kommun skyldighet att utse ett så kallat begravningsombud. Begravningsombudets uppgift är följande.
Han eller hon ska skaffa sig kännedom om hur begravningsverksamheten är organiserad och utförs för dem som inte tillhör Svenska kyrkan och om deras önskemål rörande verksamheten.
Informera dem som inte tillhör Svenska kyrkan om sin verksamhet och hålla kontakt med företrädare för andra trossamfund än Svenska kyrkan och andra berörda parter,
Till huvudmannen för begravningsverksamheten föreslå de åtgärder som behövs för att tillgodose de önskemål som kommer till begravningsombudets kännedom.
Enligt svensk lagstiftning skall, så långt det är möjligt, den avlidnes önskan följas när det gäller utformningen av begravningen.
Oberoende av var dödsfallet inträffar är det Landstinget/Kommunen som har ansvaret för att den döde transporteras till ett bårhus. Om dödsfallet skett i bostaden måste alltid läkare komma dit för att konstatera dödsfallet. Detta för att säkerställa rättssäkerheten. Finns någon form av misstanke om brott kopplas alltid polisen in.
Transporten från bostaden till bårhuset sköts ofta av begravningsbyrån. De allra flesta begravningsbyråer har jour dygnet runt.
Enligt lag skall gravsättning eller kremation ske inom en månad från dödsdagen. Dödsfallet måste meddelas myndigheterna inom några dagar och det sker genom att läkaren som konstaterar dödsfallet sänder ett dödsbevis till folkbokföringen. Begravningsbyrån beställer vanligtvis dödsfallsintyg och övriga handlingar som behövs för begravningen.
När någon dött måste dödsorsaken fastställas av läkare. Finns det oklarheter kan det bli fråga om obduktion. Obduktion innebär att en läkare gör ett operativt ingrepp på den döda kroppen. Man kan endast i undantagsfall neka obduktion.
Intyg om dödsorsak
Om man som anhörig vill ha ett skriftligt besked om den exakta dödsorsaken kan man få det genom att kontakta läkaren.
I Sverige betraktas en människa som död när all aktivitet i hjärnan har upphört. Olika kroppsorgan och vävnader kan dock vara funktionsdugliga och organdonation kan därför komma ifråga enligt svensk transplantationslag. Det är alltid den avlidnes vilja som gäller, om den är känd. Är den inte känd, men det kan antas att ett ingrepp skulle strida mot den avlidnes inställning, får inget ingrepp göras.
Via socialstyrelsens hemsida kan man anmäla sig till donationsregistret.
Försäkringskassan som efter cirka två veckor från dödsfallet skriftligen skall meddela vilken rätt man har till s.k. efterlevande pension och/eller bostadsbidrag.
Skatteverket, har ansvar för folkbokföringen i landet och därmed får vetskap om dödsfallet för att kunna utfärda de intyg och handlingar som är aktuella för begravning och eventuell utlandstransport.
När en människa avlider måste också enligt svensk lag en bouppteckning göras inom tre månader. Auktoriserade begravningsbyråer hjälper till även med detta. Enkelt uttryckt är en bouppteckning en förteckning över dödsboets tillgångar, skulder och delägare. Detta kan ibland vara komplicerat, framförallt när man inte är svensk medborgare.
Bouppteckningen är en handling som lämnas in och registreras vid Skatteverket. Den ligger bl.a till grund för att se vilka som har rätt att ärva den avlidne.
Har inte dödsboet någon fastighet, några pengar eller om det går jämnt upp med begravningskostnaderna kan man via hemkommunen ansöka om att få göra en dödsboanmälan. Den görs av kommunen, är kostnadsfri och den ersätter bouppteckningen.