Det man bör göra så snart som möjligt är att meddela nära släktingar och vänner vad som har hänt. Bland dem dem hittar du förmodligen också de som kan ge dig det bästa stödet i din sorg – och var inte rädd för att be om det stödet. Det är en förmån att ha några man kan prata med och dela sorgen med. De flesta brukar också bli tacksamma om de kan bidra på något sätt, till exempel med så vardagliga saker som att handla och laga mat.
Om du inte hittar det stödet i dina närmaste finns det andra som är beredda att hjälpa till, t. ex sjukhusprästen, sjukhusets kurator, församlingsprästen eller distriktsläkaren. Det finns också stödföreningar, här är ett par tips: