Vattenresomation kan dröja

Ett tiotal år tror Ulf Lernéus, förbundsdirektör för Sveriges Begravningsbyråers Förbund (SBF) att det kan dröja innan vattenresomation, ett alternativ till kremering och jordbegravning, blir aktuellt i Sverige.

Vattenresomation, vattenupplösning och ”boil in bag” är bara några av benämningarna på den begängelsemetod som nyligen börjat införas i Storbritannien. Sedan tidigare är metoden laglig i de flesta delstaterna i USA, samt i Kanada och Sydafrika. I Sydafrika användes resomation för att ta hand om exempelvis människorättskämpen Desmond Tutus kropp. Metoden ses som ett miljövänligt alternativ till kremation och jordbegravning och går ut på att kroppen utsätts för 170-gradigt vatten med högtryck där starkt alkaliska (basiska) ämnen tillsatts, vilka är frätande. Förgängelsen tar då cirka tre till fyra timmar och kvar blir ett vitt pulver av kroppens mjukdelar samt skelettet, som då blivit så poröst att det går att krossa för hand. Slutprodukten 4-5 liter pulver får plats i en urna.

Idag finns omkring 25 anläggningar för vattenresomation i världen. SBF fick i början av sommaren besök av Runar Frømyhr från norska Ecograve som arbetar med flera av dessa nyare begängelsemetoder. Den norska begravningslagen (gravferdsloven) ändrades från 1 juli 2022 så att det nu är tillåtet att testa ny teknologi, berättar Runar Frømyhr.
– Försök med metoden är på gång i Norge och jag tror att Norge blir först i Norden med att erbjuda vattenresomation. Men det finns intresse också från svensk sida, säger han.
Ulf Lernéus bedömer att det kommer att ta ett tiotal år innan begängelsemetoder som vattenresomation och naturlig organisk nedbrytning införs i Sverige. Metoderna behöver dels först bli tillåtna av myndigheterna, dels handlar det om att de ska vara hållbara utifrån miljö, teknik, ekonomi och etik. Stora resurser har dessutom redan investerats i att rena och minska utsläppen från svenska krematorier
– Där ligger vi enormt långt framme, säger Ulf Lernéus.
Det är därför inte säkert att forskningsstudier med data från andra länder blir helt rättvisande för Sveriges del när olika metoder jämförs.
Samtidigt finns cirka 550 begravningshuvudmän i Sverige, varav bara vart tionde har ett krematorium.
– Så visst kan det finnas en mängd huvudmän som skulle kunna vara intresserade av att bli ambassadörer för en ny begängelsemetod, säger Ulf Lernéus.
Flera forskningsstudier pågår där miljöeffekter, kostnader och annat jämförs mellan de olika begängelsemetoderna.
Elin Engström